Queen of the damned
Den grymt underskattade uppföljaren till En vampyrs bekännelse. En film som är Aaliyah sista film, innan hon dog, och den bästa rolltolkning som Stuart Townsend någonsin gjort! Jag gillar den här filmen av många anledningar... den främsta är att musiken passar som handen i handsken. Mitt råd är dock att se filmen först och sedan lyssna på soundtracket! Sen gillar jag filmen utifrån den fördjupning av vampyrsmyten, som den gör!
Lestat (samma karaktär som Tom Cruise gör i En vampyrs bekännelse) vaknar upp på i vår tid, efter att ha sovit ett sekel! Han finner sig hemma i vår tid och märker att han sympatiserar mer med det mänskliga samhället än med sina gelikars! Han börjar att framträda offentligt i rollen som sångare i ett rockband... och i låtarna som bandet framför, så avslöjar han livet som vampyr! Han hamnar därför i kollission med alla andra vampyrer, som vill likvidera honom!
Hans offentlighet lockar dock inte bara fram sina "bröder och systrars" hat.. han väcker även vampyrernas "urmoder"Akkasha till liv, från sin mång tusenåriga sömn! Hon lockas av att äntligen ha hittat en jämlike i att leva livet som vampyr öppet och dominerande över mänskligheten!
Anne Rice är bra underskattad... och jag hoppas verkligen att fler av hennes böcker filmatiseras!!!
Kommentarer:
2
Moviemaster:
Nej! Jag skämtar inte... om jag skulle skämta så skulle jag säga "Två tomater gick över vägen och den ene blev överkörd av en bil. Då sa den andra Ketch´up!".
Intrigen är ju bättre än Twilight i alla fall... men musiken är den stora behållningen!
/R
skriven
Skämtar du med mig, detta är en utav de sämsta filmerna jag har sett.